Utredning

En neuropsykiatrisk utredning är en omfattande kartläggning av din funktionsförmåga. Utredningen syftar till öka förståelsen för dina svårigheter och utgör ett underlag för identifiera vilket stöd du är i behov för att leva ett liv i balans.

Att gå igenom en neuropsykiatrisk utredning som vuxen innebär att du träffar vår läkare och en psykolog vid flera tillfällen och får göra flera intervjuer och tester. Som en del av utredningen ingår även att psykologen intervjuar en anhörig, till exempel en förälder eller ett syskon, eller någon annan som har känt dig under större delen av ditt liv. Utredningen kan till viss del ske genom videobesök, men vissa tester måste ibland genomförs på plats på vår mottagning. Du kan också behöva göra en drogscreening eller ett blodprov. 

När utredningen är klar får du vid ett återgivningstillfälle ta del av resultatet från din utredning och få information om vilken hjälp, stöd eller behandling du kan få. Det kan vara bra att ha en närstående med sig vid det avslutande samtal.  Till sist får du ett skriftligt utlåtande som beskriver utredningens resultat och dina identifierade behov. Det skriftliga utlåtandet är ett viktigt verktyg för att säkerställa att du får ett korrekt bemötande av bland annat myndigheter och andra delar av hälso- och sjukvården. 

Utredning av Barn

En utredning innebär att du och ditt barn träffar en läkare som ställer frågor. Här är några exempel på frågor du kan få svara på:

  • Hur har barnet utvecklats? När lärde sig barnet att gå och prata?
  • Vilka styrkor och svårigheter har barnet?
  • Har barnet några problem med sömnen eller med mat och ätande?
  • Hur fungerar barnet ihop med andra barn?
  • Finns det någon mer i familjen som har liknande svårigheter?

Förutom att du och barnet intervjuas brukar även personal på skolan eller förskolan hjälpa till att beskriva hur barnet fungerar i förskolan eller skolan.

När utredningen är får du som förälder information om vad som kommit fram och vilket stöd barnet behöver. Barnet får också information, anpassad utifrån barnets ålder och mognad. Sedan är det bra om skolan informeras vid ett särskilt möte.

29,995 Kr

Att få en diagnos

Det är olika hur det känns att få en diagnos. Det kan kännas både skönt och jobbigt. Det kan till exempel vara skönt att få ett namn på de svårigheter du eller ditt barn har, och det kan öka förståelsen från omgivningen. Det kan samtidigt kännas tungt att få veta att de svårigheter du eller ditt barn har faktiskt beror på någonting som inte bara kommer att försvinna av sig själv. Ju mer du lär dig om ADHD desto lättare brukar det vara att acceptera situationen. Kunskap gör ofta att du lättare kan se möjligheter istället för bara svårigheter. Att ta reda på hur du fungerar kan hjälpa dig att acceptera dig själv.

Andra samtida vanliga diagnoser

Det är vanligt att även ha dyslexi eller andra inlärningssvårigheter eller en diagnos inom autismspektrumet. Språk- och talstörningar eller så kallat trotssyndrom är också vanligt ihop med ADHD. Du kan också ha någon form av tics som till exempel Tourettes syndrom.

En annan diagnos som ibland förekommer ihop med ADHD är nedsatt koordinationsförmåga eller Developmental Coordination Disorder (dcd). Det innebär att du har svårt att samordna vissa rörelser. Sådant som kan behövas inom till exempel lagsporter eller när du ska lära dig cykla eller köra bil. Tidigare kallades detta också för dyspraxi.